Pjamas på!

Nu är det natt och fåglar och andra våriga varelser har gått och lagt sig. Jag sitter uppe ett tag för i denna stunden har jag många tankar som jag inte har tänkt klart på än. Jag har lampan på minnen om bussresor kl 4 på morgonen och pepparkaksmodor och filmer som handlar om troll och prinsessor. Kvällen svängde ut på andralångatan och jag hänger inte riktigt med. Jag har väntat och sagt hej till en sån där känsla som kittlar i magen. Nu är det lugnt och allt är mysigt. Det är ett lugn som man alltid förklarar med orden "FÖR lugnt", detta med all rätt för i morgon kommer stormen. Då öl och andra drycker med procent halt ska ta plats på gatorna. Men det är ett senare problem och jag är välldigt lyckligt charmad av min kväll.

Så här är det:

Du har fått mig att inse många saker och haft tålamod i många år med mig. Många saker som jag kan kan jag på grund av dig. Varje gång jag lyckas med någonting så känner jag mig glad och vill, som ett litet barn som har hittat något intressant på marken, visa det för dig. När du ler så ler hela världen runt om kring och du är en källa till kunskap och du har lärt mig många saker som jag har haft så stor nytta av i mitt liv. Nu när jag är gammal och(lite) klokare förstår jag hur stor och viktig roll du har spelat i mitt liv. Jag ser fram emot många fler år att ha en vän att bolla mina ideer och tankar med.

For Her


For him


Lustig dag i dag.

Ett projeckt som fyller huvudet
det ska jag ägna mig åt ett tag.
Sår i magen som plåstras med rök
det har man ingen nytta av
Nu vill jag kunna saker
sånt som du har sagt.
Jag kommer inte i håg dom
jag har tankar på annat håll.

Jag behöver massa saker och
det finns inget du kan ge
Men jag önskar att du kunde,
Ska vi dricka te?
Det eldas, städas och sprängs
Jag hinner inte med!
Jag skuts, mördas och hängs
av tankar i mitt huvud
Fast dom är ganska behagliga
dom är bara på fel plats

Men jag kan inte nå dig.

Mat! skriker ordförande för flera stadier av hunger, ignorerad av manen som ser ut som självdestruktivitet.
Skorna sitter fortfarande på, även om de är varmt och sand vill helst slippa tränga sig igenom skor och bara gå direkt på själva fot slipandet. Men du har vänt ryggen mot mig för att se havet och jag klandrar dig inte för de.
Havet är vackert och fult av vindar som är näst intill overkliga så här års. 
Men en tanke jag hade var att du skulle titta på mig...
En tanke var att du skulle komma ihåg mig och glittra hav, sol och ögon.
Trött på verklighet!? Du kanske borde utforska den först, värkligheten är inte en ständig flykt i från sig själv.
Den kan säga glada saker, den kan säga bra saker. 
Om du inte flyr från den kommer den stanna upp och ge dig lite tid till att tänka.
En tanke du har som inte jag vet om.
Sakta försvinner sanden in i köket och kanske, bara kanske får magen som den vill för en gångs skull.
Men där det inte finns något kök och inget hav, där man överromantiserar självdestruktiviteten, dit kan jag inte gå.


Förkastat förord

 Våren sätter fart med stormar och aprilskämt, ägg, must och stora hälsofaror.  
Tid och otid, pengar och inte pengar blandas med luft av flera sorters bränd luktmassa. 
Jag hittar mig själv i en stor tankebana om att göra vad jag vill,( vad nu de betyder). 
Önskan om en hand som inte är min egen 
och ett sett att le blir förstärkt när solen slår ut promenader på eftermiddagsmattor. 
Tanken och Känslan går och flirtar med Lyckan 
som är lagom intresserad och hänger med så länge den inte har något bättre för sig.

 Jag tänker på skinande rustningar och vem som bär en sådan.
 Jag tänker på hjältar och på paj. Förstår du vad jag menar? 
Nej, för jag vet det inte själv. 
Snart går sista tåget, och bussarna har du redan missat många av.  
Jag stannat vilse ett tag till. 
Inte för att de är särskilt trevligt, 
men Tanken Känslan och Lyckan håller mig sälskap denna våren, 
om stormarna ska forstätta så här.



(Nu har du ställt till mig för mig)

RSS 2.0